matalltsa.blogg.se

 

 

Danska matlagningsprogram är något jag gillar, har jag upptäckt. Camilla Plum, Annemad och Spise med Price - alltid inspirerande!

En gång såg jag på Camilla Plum, och då tillagade hon något som verkligen fick det att vattnas i munnen på mig; rendang. Min rendang är dock lite mer autentisk än Camilla Plums variant, exakt hur autentisk vågar jag inte svara på, men vad gör det? Den är ju god!

Rendang är en curry från Indonesien (även om wikipedia inte anser att rendang är en curry, men jag tycker att benämningen "curry" beskriver maträtten bra. Jag menar; om inte rendang är en curry, vad är då en curry?) med bland annat nötkött, kokosmjölk, kanel och chili. Nötköttet kokas så länge så det blir mört, och helst så mjukt att det bara trillar sönder när man sätter gaffeln i det.

Igår gjorde jag det på högrev, och jag lät det koka kanske 2½h. Egentligen behöver man bara låta det koka i 1,5h för att det ska bli gott, men ju längre man kokar - ju bättre blir köttet och desto bättre blir grytans konsistens. Det är meningen att kokosmjölken ska reduceras helt, men jag gillar när det är lite sås till, så kortare koktid gör mig absolut ingenting. Så länge köttet har fin konsistens och smaken från kryddorna hunnit utvecklas ordentligt så är jag mer än nöjd.

Till rendang ska man väl egentligen servera någon typisk indonesisk sidorätt, men jag hade en gurka hemma och tyckte att det skulle passa bra med en svalkande gurksallad till den heta curryn, så jag gjorde en favorit, nämligen thailändsk gurksallad, som jag hämtat från min bloggande vän Carolines blogg.

Detta är så gott och tröstande i höstrusket med sina värmande kryddor och lena kokosmjölk - prova det!

 

400 g nötkött (jag använde högrev), skuren i 2x2cm-tärningar

1 burk kokosmjölk

½dl riven kokos

3 salladslök, hackade

3 vitlök, grovt hackade

5-10 torkade, röda chili, grovt hackade

2,5cm ingefära, grovt hackad

1 stjälk citrongräs, hackad

2msk vatten

1msk korianderfrön (hela)

1msk spiskumminfrön (hela)

1msk fänkålsfrön (hela)

1tsk gurkmeja

1 nypa muskotnöt

1msk socker

3 kryddnejlikor

1 hel kanelstång

Salt

2 msk rapsolja

 

Rosta kokosflingorna i en torr stekpanna tills det börjar ta lite gyllene färg. Håll koll! Gränsen mellan bränd kokos och rostad kokos är hårfin! Sätt kokosflingorna åt sidan i en annan skål så det inte bränns på eftervärmen från stekpannan.

Blanda salladslök, vitlök, torkad chili, ingefära, citrongräs och 2msk vatten och mixa till en pasta med stavmixer. Mortla korianderfrö, spiskumminfrö och fänkålsfrö. Hetta olja i en gryta och fräs den mixade kryddpastan på medelvärme i någon minut, tillsätt därefter de mortlade kryddorna och fräs i 2min. Tillsätt köttet och bryn på alla sidor. Tillsätt resterande ingredienser i grytan (inklusive de rostade kokosflingorna) och låt puttra i 1,5-3,5h. Kolla till då och då och rör om så att det inte bränner i botten när kokosmjölken reduceras. När grytan känns färdig eller när du är hungrig kan du smaka av allt med salt. Servera med ris och den thailändska gurksalladen.

 

 

 

 

 

 

Igår gjorde jag comfort food när den är som bäst; fiskgratäng, på Jamie Olivers sätt.

Fiskgratäng har för mig innan bara varit något man köpt färdigt och slängt in i ugnen när man inte orkat göra mat. Visst är det gott med sådan där fryst också, men det slår inte den hemgjorda. När jag testade denna av Jamie Oliver var jag helt såld. Den är enkel att göra, och den blir nyttigare än den färdigköpta.

Igår var jag ensam hemma, så jag passade på gosa ner mig i soffan med rykande het fiskgratäng, coca cola och tjejfilm ("Bridesmaids", kan rekommendera den till de som gillar komedier i stil med "40-year old virgin") och början på "The woman in black" (skräckis med Daniel Radcliffe), men den var för läskig för att se själv, så den stängde jag av. Ska nog se resten nu, när det är ljust. Mesigt, men sant.

 

7-8 medelstora potatisar, skalade och tärnade

2 små morötter, skalade och rivna

Saften och skalet från 1 citron, finrivet

2 selleristjälkar, finhackade

1 tomat, tärnad

2 dl frusen spenat (om man använder färsk kan man nog ta dubbla mängden, då spenaten krymper vid tillagning)

2,5 dl lätt créme fraiche

1 röd chili, finhackad

1 paket frusen kolja, delad i mindre bitar (dela filéerna typ 3-4 gånger)

1dl persilja, hackad

Olivolja

1-2dl riven ost

Salt

Svartpeppar

 

När du tärnar potatisarna behöver du inte vara så noga med hur det ser ut, de ska endast tärnas för att minska koktiden. Koka potatistärningarna i lättsaltat vatten i 12min. Sätt ugnen på 200°C. Tina spenat i mikrovågsugnen och kläm ur vätskan. Ta en ugnsform och riv morötter och citronskal direkt i formen. Blanda i selleri, tomattärningar, spenat, chili, persilja, lite salt och peppar och créme fraichen och blanda väl. Lägg på fiskbitarna ovanpå och kläm citronsaften över fisken, ringla över olivolja och salta och peppra. Blanda nu fisken med resterande grönsakerna. Känn efter så att potatisen är genomkokt med en provsticka, häll av vattnet och mosa potatisen med en potatisstöt. Ringla över olivolja och salta och peppra moset och blanda väl. Fördela moset jämnt över fiskblandningen. Ett tips är att använda själva potatisstöten när man skopar över moset, så blir det luftigt och med små toppar, då blir det krispigare när man sedan gratinerar det. Avsluta med att strö över den rivna osten ovanpå moset. Gratinera i ugnen i 30-40min, tills den börjar få fin färg. Om man är som jag så kan man servera vita bönor i tomatsås och ketchup till. Jamie Oliver gjorde det och jag härmade och älskade det! Min sambo fnyser åt det och tycker att man kan ju inte ha ketchup till fiskgratäng, men jo, det kan man! Annars är den också god precis som den är, eller kanske med en lätt sallad till?

 

 

 

 

 

Först ville jag skriva originalnamet på maträtten som rubrik, men tänkte att det kanske inte sa så mycket om vad det egentligen var. Grytan heter egentligen ghormeh sabzi. Salladen är vanlig i Iran (eller i hela mellanöstern egentligen) och heter shirazi. Yoghurten med gurka och mynta kallas mast-o-khiar. Som ni antagligen räknat ut är detta en persisk maträtt. Jag älskar persisk mat! Det är så många smaker på en gång, och så är det oftast långkok, så köttet fullkomligen smälter i munnen. Persisk mat är smakrik men inte stark, fokus ligger istället på färska örter.

I detta recept ingår det lite ovanliga ingredienser. Persiska pickles, torkade persiska limefrukter och torkad bockhornsklöver (alltså inte malda bockhornsklöverfrön, utan torkade blad) kan man få tag på i affärer med sortiment från mellanöstern. Om man inte har någon sådan butik nära kan man använda citron- eller limejuice från 1 frukt istället för 2 torkade limefrukter, och 1tsk malda bockhornsklöverfrön istället för torkad bockhornsklöverblad.

 

Torkad, persisk limefrukt; limu omani.

 

 

400g putsat och tärnat kött (nöt- eller lamm)

1,2dl torkade kidneybönor (blötlagda över natten)

½ gullök, hackad

2dl persilja, hackad

2dl koriander, hackad

2 salladslök, hackade

½msk torkad bockhornsklöver

2 torkade, persiska limefrukter

½tsk gurkmeja

Salt

Svartpeppar

2msk olivolja

Vatten

 

1 gurka, urkärnad och tärnad

2 tomater, tärnade

½ rödlök, hackad

1,5msk olivolja

Saft från ½citron

1tsk torkad mynta

Salt

Svartpeppar

 

2,5dl naturell yoghurt (jag brukar köpa matyoghurt)

½ gurka, urkärnad och fint tärnad

½ msk mynta

1 vitlöksklyfta, pressad

Salt

Svartpeppar

 

Sautera persilja och koriander i lite olivolja i en liten kastrull på ganska låg värme i 15 min. Ta en stor gryta och sautera gullök tills den börjar bli gyllene. Tillsätt gurkmeja, kött, salt och peppar och bryn tills köttet tagit färg på alla sidor. Tillsätt örterna, bockhornsklövern, salladslöken, kidneybönorna och de torkade limefrukterna och fyll på med vatten så att det nästan täcker allt. Koka upp och låt koka någon minut, sänk sedan och låt puttra på ganska låg värme under lock i 1,5h. Rör om då och då.

Medan man väntar kan man svänga ihop salladen och yoghurten, yoghurten blir bara godare ju längre den får stå till sig och låta smakerna utvecklas. Inga konstigheter med varken sallad eller yoghurt, det är bara att blanda allt.

När 1,5h har gått kan man smaka av kryddor, och sen eventuellt låta grytan puttra 30min till, men om man är väldigt hungrig kan man äta direkt, köttet är mört och grytan är god redan! Servera med basmatiris, myntayoghurten, salladen och eventuellt torshi (persiska grönsakspickles).

 

 

 

 

I helgen hälsade jag på hos mina föräldrar i Åhus. Som alltid äter vi gott. Både jag och mamma är ju matlagningsintresserade, så det blir ofta att man gör något extra när man träffas. I helgen gjorde jag t.ex. vit chokladterrine med halloncoulis till efterrätt. Jag tog ingen bild, men jag kommer göra det igen snart, och då kommer recept och bild. Det är superenkelt och supergott iallafall!

Till frukost på söndagen var jag och mamma sugna på filippinsk frukost. I Filippinerna är det vanligt att man äter stekt ris, stekt ägg och kött eller fisk till frukost. Jag säger bara: kontinental frukost - släng dig i väggen! Mamma hade köpt sill och det fanns överblivet ris i kylen.

Mamma gick och knipsade av skott från en sötpotatis hon satt i vatten. Jag har aldrig smakat just sötpotatisskott tidigare, men det var gott! Det påminde om något jag åt i Filippinerna i julas, som jag inte minns vad det var riktigt. Mamma hade hittat skott till någon växt på en grönsaksmarknad när vi var uppe i bergen. Hon hade inte ätit detta sen hon var liten, så hon ville smaka det igen. Hon köpte med, and I kid you not, en stor säck med dessa skott som vi skulle ha med oss tillbaka till Manila där vi skulle fira jul med släkten. När vi väl skulle äta det på julafton var vi dock så otroligt mätta efter att ha satt i oss allt från helstekt gris till filippinska vårrullar, så vi orkade knappt. Men jag smakade. Och jag gillade det.

Hursomhelst så tillagade mamma dessa sötpotatisskott som hon tillagat skotten i Filippinerna; blancherade och smaksatta med bagoong ( filippinsk fermenterad räk/fiskpasta) och calamansi (en liten citrusfrukt man brukar ha som krukväxt iallafall här i Sverige, även kallad calamondin)

Daing är egentligen saltad och torkad fisk marinerad i kokosvinäger och vitlök som hårdstekts. Jag tycker det kan vara för salt, så min variant på daing är gjord på färsk eller fryst sill, med betydligt mindre salt. Daing är syrlig, knaprig och har mycket smak av vitlök. Med andra ord, det är skitgott!

 

1 paket frysta sillfiléer (eller färska)

3 tsk salt

1tsk svartpeppar

2dl kokosvinäger (eller vitvinsvinäger)

4 vitlöksklyftor, pressade

 

Överblivet ris (vi hade kanske 1 liter!)

4-5 vitlöksklyftor, pressade

Aromat (alternativt salt) efter smak

Neutral matolja, t.ex. rapsolja

 

Tina sillfiléerna. Blanda vinäger, salt, peppar och vitlök i en skål. Lägg i fisken och blanda. Låt marinera i 1h, rör om då och då. Hetta olja i en stekpanna tills det börjar ryka. Stek sillfiléer på båda sidor på hög värme tills krispiga. Låt rinna av på hushållspapper. Sautera vitlöksklyftorna till riset tills de börjar bli gyllene. Tillsätt ris och blanda väl med vitlök. Strö över aromat eller salt och rör om. Låt steka tills riset börjar få lite färg. Servera med fisken, blancherade sötpotatisskott med bagoong om man har det (!) och om man vill, filippinsk tomatsalsa.

 

 

 

 

 

Det är synd om min sambo. Han älskar potatis, men blir serverad ris nästan varje dag. Alltså, han tycker ju om ris också, men potatisen, den är helig. Jag tycker den kan vara svår. Jag lagar ju nästan aldrig mat som passar med potatis! Men något som både jag och min sambo tycker väldigt mycket om är potatisklyftor och aioli. Äter det som chips med dipp. Men detta är ingen vardagsmat för mig. Detta är typisk comfort food som passar helgen till. 

Jamaican jerk är en kryddblandning med bland annat kryddpeppar, scotch bonnet chili och vitlök. Denna kryddblandning kan man ha till allt från fläskkött till fisk. Jag gjorde den med kycklingben, perfekt fingermat! Ärligt talat var det ingen favorit för mig (sambon gillade det dock skarpt!), men jag upptäckte iallafall scotch bonnet chili! Den är stark och söt och påminner mycket om paprika, både till utseende och smak. Kan tänka mig dessa små godingar fyllda med getost kanske?

 

 

 

 

Spaghetti carbonara är något som jag brukar göra på fredagar. Det är gott, och det går snabbt att svänga ihop. Och sen är det ju också sådär helg-onyttigt som jag vill att det ska vara, just för att markera att det är helg.

Min carbonara är säkert inte det som folk hade velat kalla en "äkta" carbonara. Jag har inte ens äkta parmesan i min! Sen blandar jag dessutom salladen och pastan, så det blir som en pastasallad. Dessutom är jag en sån där som använder ketchup.... Till ganska mycket. Även pasta carbonara (hallå, det är ju pasta liksom!?). Min sambo skakar på huvudet när han ser hur jag "förstör" maten med ketchup. Han fattar ju inte att jag förhöjer smaken.

Spaghetti (jag använde dock linguine)

2 paket bacon, hackat

1dl parmesanost, riven

3-4 äggulor

2 dl matlagningsgrädde (eller vispgrädde)

Salt

Svartpeppar

 

1 röd paprika, strimlad

1 liten rödlök, skivad

En handfull sockerärtor, halverade

1 avokado, tärnad

En handfull ruccola

 

Koka spaghettin och stek bacontärningarna tills krispiga, låt rinna av på hushållspapper. Vispa samman äggulor, grädde, parmesanost, salt och peppar i en skål. Häll av vattnet på spaghettin när den är klar, och blanda i bacontärningarna. Blanda därefter i gräddblandningen och rör om väl. Man kan välja ifall man vill blanda i salladen i carbonaran eller om man vill ha den vid sidan om. Jag brukar ha vid sidan om och sen blandar jag allt när jag tagit, men min sambo gillar carbonaran plain - inga grönsaker (japp, som ett barn.) och ingen ketchup.

 

 

Detta är alltså carbonara. På mitt sätt.

 

 

 

Ett nyfunnet favoritrecept är kikärts- och spenatröra, som jag envisas med att kalla för espinacas con garbanzos. Jag har bara gjort det en gång tidigare, och då hade jag det till tortilla de patata (eller potatisomelett, om man inte är lika pretto som jag.) och det var en ljuvlig kombination. Jag upptäckte dock efter en blöt kväll att det var sinnessjukt gott till ris! (ja, jag hade cravings efter kikärtor på fyllan - inte burgare som vanligt, så det är verkligen gott!) Så igår gjorde jag det igen. Fast med ris och tomat- & avokadosalsa. Underbart tillsammans! Dessutom helt veganskt, om man går igång på det. Själv går jag igång på god mat, som detta ju också är.

Receptet på espinacas con garbanzos hittar ni här.

 

2 tomater, tärnade

2 avokado, tärnade

½ rödlök, tunt skivad

1 vitlöksklyfta, finhackad

Saften från ½ citron

½dl koriander, hackad

1msk olivolja

Salt

Svartpeppar

 

Blanda tomater, avokado, koriander och rödlök i en skål. Vispa samman olivolja, citronsaft, vitlök och kryddor och slå över grönsakerna. Blanda varsamt och servera till espinacas con garbanzos och ris.

 

 

 

 

Hela förra veckan åt vi ris ris ris. Och ris. Ja, och så risnudlar. Har jag sagt att jag älskar ris? Är uppväxt med ris framför potatis, så det är kanske inte så konstigt. Min sambo är dock en potatiskille, tough luck säger jag bara! Alltså, han gillar ju ris, men om jag ställt fram en skål potatis och en skål ris hade han ju tagit potatisen, helt klart. Hursomhelst så har vi alltid risrester efteråt, och detta har jag hamstrat i en plastburk i kylen hela veckan. Ris har ju en tendens att bli hårt och ganska räligt efter en tid i kylen. Medan vissa slänger det tar jag en tugga av det och tänker "just ripe". Lyckan är ju när man får göra stekt ris!!! En klassiker för mig är att bryna massa vitlök tills det börjar ta färg och sen slänga i ris och aromat och steka tillsammans med vitlöken. Detta är typiskt tillbehör till en typisk filippinsk frukost, och är så gott så jag vet inte vart jag ska börja. Igår gjorde jag dock en hel måltid av det stekta riset, typ som en pyttipanna. Till det gjorde jag gurksallad. Jag ville egentligen servera ett stekt ägg till, men äggen var slut. Det var ju gott ändå, men alltså, när man punkterar gulan och allt rinner ut över riset... Går liksom inte att slå den kombinationen! Resterna idag ska iallafall helt klart ackompanjeras av ett stekt ägg. 

 

Överblivet kokt ris (jag hade kanske 1 liter)

1 röd chili, hackad

2msk ostronsås

4msk fisksås

1msk socker

2 salladslök, hackade

3-4dl quornbitar

1-½ knippe thaibasilika, bladen

4 vitlöksklyftor, pressade

2msk matolja

 

Hetta olja i en stekpanna. Stek quornbitar på medelvärme. Släng i chili, thaibasilika, salladslök och vitlök när quornbitarna tinat och börjar ta färg. Bryn en stund tills vitlöken börjar ta färg, tillsätt sedan ostronsås, fisksås och socker. Höj värmen något och tillsätt riset (ett tips för att slippa stå och hacka sönder risklumparna med stekspaden i pannan är att hälla riset i en plastpåse och trycka sönder klumparna först, innan man steker det). Smaka av med fisksås och servera med gurksalladen och eventuellt varsitt stekt ägg.

 

 

 

 

Jag kom inte på något bättre namn än "räkkaka". Ukoy är som en liten friterad omelett/pannkaka med små torkade räkor och mungbönsgroddar i. Jag ha bara ätit det en gång tidigare, och det var hemma hos mina föräldrar. Den var stekt istället för friterad, och mamma hade inga torkade räkor så det fick bli vanliga. Dessutom lade vi på räkor och groddar efter stekningen, vilket man egentligen inte ska. Ingredienserna ska vara i smeten, och friteras det med. Hursomhelst, det var väldigt gott! Gillar man friterat (och vem gör inte det?), räksmak och vinäger så kommer man gilla detta.

Vinäger på tagalog heter "suka". Typisk filippinsk vinäger är gjord på kokos, och smakar väldigt rent jämfört med t.ex. vitvinsvinäger eller äppelcidervinäger. Kokosvinäger smakar alltså inte kokos. Det smakar... surt. Och gott! Filipinos älskar dippsås. Jag brukar göra med soja eller fisksås, calamansi, vitlök och chili, eller bara calamansi och soja eller fisksås, eller som den jag gjorde igår till min ukoy - kokosvinäger, chili och vitlök. Om man beställer "suka" på en restaurang i filippinerna får man en skål vinäger blandat med chili och vitlök. Dippsåser kan man ha till allt. Filippinsk korv (longanisa), stekt/grillat kött eller fisk, filippinska vårrullar (lumpia)... Ja allt, i princip!

Tomatsalsan är något jag ätit med filippinsk mat sen jag var liten. Inte förrän tills ganska nyligen insåg jag att den påminde väldigt mycket om salsa fresca. Jag vet inte hur autentiskt filippinsk denna tomatsallad är, men den passar iallafall väldigt bra till många filippinska maträtter.

 

 

2dl små, torkade räkor (eller färska om man inte kan få tag i torkade)

2,3dl majsmjöl (eller maizena, som jag använde)

½dl vetemjöl

½tsk bakpulver

3dl mungbönsgroddar

1-2tsk salt

½tsk svartpeppar

1 ägg

2dl vatten

Neutral olja, tex. rapsolja (till fritering)

 

½dl kokosvinäger (ersätt inte kokosvinägern med t.ex. vitvinsvinäger, det blir inte detsamma! Gör då hellre en dippsås på lime/citron, soja/fisksås, chili och vitlök)

1 röd chili, hackad

1-2 vitlöksklyftor, finhackade

 

2-3 tomater, tärnade

½ rödlök, finhackad

½-1dl koriander, hackad

1tsk salt eller aromat (jag använder aromat)

Ev. 1 röd chili, finhackad (ev. med fröna bortpillade om man är lite klen)

 

Börja med vinägerdippen så den får stå och dra sig lite. Man blandar helt enkelt bara alla ingredienserna i en skål. Ställ åt sidan. Börja med räkkakorna. Blanda mjöl, majsmjöl (eller maizena), salt, peppar och bakpulver i en skål. Vispa i ägg och vatten. Blanda i groddar och räkor. Hetta olja i en gryta. Klicka i ungefär ½dl smet/kaka i grytan när oljan är tillräckligt varm (jag hade det på näst högsta och sänkte ett snäpp emellanåt) och fritera tills gyllene på båda sidor. Om man som jag är sparsam med oljan vänder man och friterar översidan också efter ett tag. Se till att oljan håller värmen, annars kan man stå i en evighet i väntan på att det ska bli krispigt. Här är inget som är farligt att äta rått, allt handlar om krispet, så brassa på, men se upp för stänk! Låt kakorna rinna av på hushållspapper innan servering. Blanda alla ingredienserna till tomatsalsan och servera med ris och räkkakorna. Glöm inte att stänka (eller som jag; dränka) räkkakorna med dippsåsen!

 

 

 

 

Kedgeree är en brittisk maträtt som var populär som frukost under den viktorianska eran. Man hör ju på namnet att maträtten inte är av brittiskt ursprung, och det stämmer, för kedgeree är en brittisk variant på den indiska maträtten "kitchari" eller "kichiri" eller ja. Kärt barn har många namn, vet inte den korrekta stavningen. Kichari är ris blandat med kryddor och linser. Kedgeree däremot är ris med fisk, kokt ägg och kryddor. Varianten jag gör är Nigella Lawsons recept, och den är supergod! Jag har aldrig smakat vare sig kichari eller traditionell kedgeree, men det kommer väl en dag då jag blir nyfiken på det. Just nu är jag mer än nöjd med detta recept, jag vet inte hur många gånger jag gjort det sen den dagen jag satt dreglande framför Nigellas matprogram. Detta är en sådan rätt som jag kan göra både på helgen och vardagen, den är liksom skitgod men opretentiös.

 

5dl vatten

2,5dl basmatiris

2st laxfiléer

4st kaffir limeblad, finhackade med bladådran bortplockad

1 gullök, hackad

1 lime, saft och skal (finrivet)

3-4 kokta ägg, hård- eller löskokta beroende på smak

Fisksås

Svartpeppar

½dl koriander, hackad

1msk spiskummin

1msk malen koriander

1tsk gurkmeja

1msk rapsolja

 

Sätt ugnen på 220°C. Lägg laxfiléer i en ugnsform. Häll i vattnet i formen och blanda med en skvätt fisksås, svartpeppar och den finhackade limebladen. Täck med aluminiumfolie och sjud i ugnen i 25min. Ta ut och slå in laxen i folien och sätt vattnet åt sidan, detta ska användas som buljong att koka riset i. Hetta olja i en gryta och fräs löken. Tillsätt kryddor, fräs en stund, och sedan ris som man också fräser en stund. Häll på buljongen, sänk värmen och låt puttra på låg värme i 15min. Koka äggen under tiden. Mitt tips (om man inte har induktionshäll eller gasspis alltså) är att hälla i 2dl vatten i en kastrull och lägga i äggen. Låt det koka upp under lock. När det kokar stänger man av värmen och sätter klockan på 7min för löskokt och 9-10min för hårdkokt. Sätt riset åt sidan när det är klart (= när riset sugit åt sig allt vatten). Mosa laxen med en gaffel och tillsätt till riset tillsammans med koriander och limeskal. Smaka av med limesaft och eventuellt mer fisksås, blanda försiktigt och toppa med klyftade ägg.

 

 

 

Pho är Vietnams kändaste maträtt. Det är risnudelsoppa med färska örter i en fantastisk och säregen buljong och med antingen kött, skaldjur eller tofu. Buljongen får sin alldeles speciella, värmande smak eftersom man kokar den med en kryddblandning på stjärnanis, kanel, ingefära och kryddnejlika.

Efter att ha ångat kyckling när jag gjorde Fried chicken Filipino style hade jag en supergod buljong som jag inte riktigt visste vad jag ville göra med. Jag kom då på den briljanta idéen att göra pho! Jag har tidigare bara gjort pho med buljongtärningar, och visst blir det också gott, men detta var nog snäppet godare.

 

1,5-2 liter kycklingbuljong

2cm ingefära, skalad och hel

2st stjärnanis

2cm kanelstång, hel

2st kryddnejlikor, hela

150-200g breda risnudlar

1,5dl mungböngroddar

250g räkor, skalade

3 salladslök, hackade

1 litet knippe koriander, bladen

1 litet knippe thaibasilika, bladen

1 litet knippe mynta, bladen

2 lime, klyftade

Fisksås

Ev. 1 liten röd chili, hackad

 

Låt buljongen sjuda tillsammans med ingefära, kanel, stjärnanis och kryddnejlikor i 30min. Plocka ur kryddorna och ingefäran och släng, koka risnudlarna tillsammans med salladslöken i buljongen i ca 8-9min. Smaka av soppan med fisksås och servera toppad med färska örter, böngroddar, räkor, ev. chili och med en limeklyfta på sidan.  

 

 

 

 

Det finns en restaurangkedja i Filippinerna som heter Max's restaurant, där de serverar filippinsk husmanskost. De har faktiskt bra kvalité på maten där, trots att det är en kedja. En av deras mest älskade rätter är "Max's fried chicken", och den är supergod! Den är friterad, men den har inte panerats eller doppats i frityrsmet, utan det är själva skinnet som friterats. 

Egentligen var det meningen att jag skulle göra denna maträtt i helgen, men det dök upp så mycket annat att det helt enkelt inte blev av. Att ställa mig och fritera kyckling en vardag är inget jag normalt skulle göra, men nu blev det så.

Jag gillar att kombinera kyckling tillagat på detta vis med en filippinskt grönsakswok som heter pinakbet. Det är en mix av filippinska grönsaker,bagoong (bagoong är fermenterad fisk eller skaldjur, alltså restprodukten vid tillverkning av fisksås) och om man vill, strimlor av fläskkött. Jag brukar dock ha utan fläskkött. Anledningen till att jag alltid kombinerar dessa rätter är eftersom det påminner mig om när jag var i Filippinerna -95. Vi hade åkt buss upp i bergen (en skakig historia på 6h, ughh) för att kolla på de berömda risterrasserna. Jag minns att vi sitter på en restaurang och kollar ut över de dimhöljda bergstopparna. Luften är frisk och det är kyligt, ungefär som en tidig, svensk sommarmorgon. Regnet hänger i luften, men det gör ingenting, för det är bara så skönt att slippa den klibbiga hettan och förorenade luften vi var tvungna att stå ut med i Manila. Jag minns att vi ville ha kyckling, och att den var friterad precis som på Max's. Servitrisen rekommenderar att vi beställer pinakbet till, så det gör vi. A match made in heaven, så gott det var! Så nu när jag äter det, förnimmer jag känslan som jag hade där uppe, för så länge sedan. Lukten av pinakbet påminner mig fortfarande om detta ställe. Det är konstigt men fascinerande, hur minnen och mat kan hänga ihop på detta vis.

 

Kycklingen:
1 hel kyckling

3dl vatten

1dl fisksås

Salt

Svartpeppar

5-6dl neutral matolja, t.ex. rapsolja

 

1/3 ampalaya  (bitter melon), urkärnad och tärnad

1/3 aubergine, tärnad (eller 2-3 miniaubergine, behålles hela)

5 okra, delade på hälften

2-3 stjälkar sitaw (long beans) eller färsk haricot verts, hackad i 5cm långa bitar

½ gullök, hackad

1 tomat, tärnad

50-100g av någon slags pumpa (helst kabocha, men jag har aldrig hittat det, så jag har använt både muscat och butternut, och det funkar), tärnad

1dl vatten

2cm ingefära, finhackad eller riven

1-2 vitlöksklyftor, finhackade eller rivna

2-4msk bagoong (fermenterad fisk- eller skaldjurspasta)

Ev. 50-100g strimlat fläskkött

 

Ampalaya

 

 

Sitaw

 

 

Kabocha

 

Okra

 

Såna här små söta aubergines kan man ibland hitta i någon liten butik med asiatiskt sortiment.

 

 

Börja med ampalayan. Som man kan gissa utifrån det engelska namnet så är detta en besk grönsak. Jag har alltid haft svårt för den, men det känns ändå som en viktig del av pinakbet, man vill ändå ha en hint av bitterhet i denna maträtt. Jag har kommit på ett sätt att få väck det värsta, och om man som jag har lite problem med alltför beska smaker så bör man göra detta.

Halvera ampalayan och kärna ur den. Hacka och blanchera i saltat vatten (=koka upp saltat vatten och koka ampalayan i 1min). lägg därefter bitarna i saltat isvatten i 20min.
När detta är gjort kan du sätta ampalayan åt sidan och börja med kycklingen. Till kycklingen behöver du en ånginsats, eller som en del säger; en pastakastrull. Alltså, det är en insats med små hål i, som man får med en del kastruller. Jag har aldrig förstått vitsen med att koka pasta i en sådan, hur svårt är det att hälla ut vattnet liksom? Nej, jag står fast vid att det är en ånginsats. Mycket mer praktiskt än en pastakastrull. Hursomhelst, blanda vatten och fisksås i en kastrull och placera kycklingen i en ånginsats ovanför kastrullen med vatten. Koka upp och låt puttra under lock så att kycklingen ångas, i 45min. Släng förresten inte vattnet som ångat kycklingen när den är klar! Massa göttig juice från kycklingen har droppat ner och har gjort en ljuvlig buljong som man kan ha t.ex. när man gör soppa. Skopa bara ur fettet som samlats vid ytan med en sked först, sen är det bara att frysa in.

Ok, åter till ämnet. Låt kycklingen svalna på ett fat när den ångats färdigt. När kycklingen är tillräckligt sval, gnid in den med salt och peppar efter smak. Hetta olja i en kastrull och lägg försiktigt i kycklingen och fritera i ca 12min/sida. Håll koll på färgen på skinnet, det är lätt hänt att det blir för varmt. Var även väldigt, väldigt försiktig när du vänder och flyttar runt kycklingen så att det inte stänker upp olja, kokande olja kan bli upp emot 300°C! Bästa tipset är att alltid vända saker ifrån dig när du lägger ner saker i oljan. En stor kyckling kan vara lätt att tappa, så jag använder en stor gaffel och en stekspade när jag ska vända den. Magen på kycklingen är perfekt att ha gaffeln i, och stekspaden använder man som stöd undertill. När kycklingen iallafall fått fin färg till slut kan du låta den svalna och rinna av på hushållspapper.

 

Börja med pinakbeten när kycklingen rinner av. Sautera gullök, vitlök, ingefära,tomat och ev. fläskkött i lite olja i en gryta eller stekpanna. Häll i 1dl vatten och pumpan när tomaten börjar bli lite mosig och låt puttra 6min. Känn efter om pumpan känns mjuk, om inte så låt den koka någon minut till. När pumpan är bra, tillsätt resten av grönsakerna och bagoongen, låt puttra 2-3min. Servera med kycklingen och ris.

 

 

 

 

 

 

 

 

Kött, sås och potatis. Det går liksom inte komma ifrån det, det är klassiskt och bara så gott. Nu när hösten är här så passar det så bra med stek, långkok och grytor. Det är verkligen comfort food för mig, och det behöver man när det mörka höstrusket närmar sig.

Igår gjorde jag något helt fantastiskt; dansk fläskstek eller dansk flæskesteg, som man säger i Danmark. Det är underbart gott när svålen blir alldeles krispig! De klassiska tillbehören hade väl varit karamelliserad potatis och rödkål, men jag ville ha pumpa till. Det var lite så jag kom på idén, jag ville göra något med en halv pumpa jag hade liggande i kylen. Så det blev pumpa och småpotatisar till, då min sambo inte är överförtjust i pumpa (men, det hade han varit om han överhuvudtaget smakat på pumpan igår. Sinnessjukt god). Och så brysselkål. Jag älskar brysselkål.

 

Steken:
ca 1kg fläskstek, med svålen kvar 

Salt

Svartpeppar

½dl färsk salvia, hackad

 

½ pumpa, tärnad i  3cm-tärningar

15st små potatisar, med skalet kvar

2msk olivolja

Salt

Svartpeppar

½dl färsk salvia, hackad

1msk flytande honung

Brysselkål

25g smör

1dl matlagningsgrädde

2-4msk maizena

Colloritsoja

 

Om man köper "dansk fläskstek" så sitter svålen kvar, och så är den oftast skårad redan. Jag hittade inte en sådan när jag var i affären, så jag tog en bit fläskkarré som jag såg hade mycket fett och en del svål kvar. Så, skär eventuellt skåror i steken, ifall där inte redan finns. Gnid in hela steken med salt, svartpeppar och salvia. Tryck ner i skårorna också. Blanda potatis och pumpa i en stekform (som är stor nog att rymma steken också) och häll på olivolja, salt, peppar och salvia. Blanda allt så att allt blir jämnt fördelat. Tryck ut potatisar och pumpa i kanterna på formen och placera steken i mitten. Stek i ugnen, 200°C i 1,5h. Plocka ut stek och lägg att vila i folie. Häll över skyn som bildats i formen i en liten kastrull. Låt potatis och pumpa ligga kvar i formen, ringla över lite honung och sätt tillbaka i ugnen, sänk värmen till 160°C och stek i ytterligare 15min. Koka under tiden upp skyn i kastrullen och stek brysselkålen i smör i en stekpanna med salt och peppar vid sidan om. Blanda i några droppar colloritsoja och matlagningsgrädde i skyn och sjud. När det börjar ånga om det, häll i maizena och vispa, låt sjuda och kolla konsistensen. När den känns lagom tjock är den klar. Smaka av med salt och peppar. När steken vilat i 15 min (alltså när potatisen och pumpan är klar i ugnen) är det dags att skära upp den. Skär cm-tjocka skivor av köttet. Servera stek, potatis&pumpa, sås och brysselkål med svartvinbärsgelé eller som jag gjorde igår, äppelmos. 

 

 

 

 

 

 

Adobo är nog den kändaste filippinska maträtten. Det är riktigt lätt att göra, och riktigt gott! Jag är dock lite osäker på måtten, så mina mått kommer vara på ett ungefär, mer som en riktlinje. Det bästa är om man smakar av under matlagningens gång och känner efter vad som behövs. Det är så få ingredienser, så det enda man ska se till är att balansen mellan sältan från sojan och syran från vinägern är i balans. Detta är ju helt upp till ens egen smak, vissa gillar saltare och vissa gillar surare.

Adobo kan göras på vad som helst; kyckling, fläskkött, nötkött, grönsaker (t.ex. på kinesisk vattenspenat) - you name it. Men det vanligaste är kyckling och fläsk. Om man vill kan man blanda t.ex. kyckling eller fläsk, det funkar riktigt bra ihop i denna maträtt faktiskt!

Första gången jag gjorde adobo följde jag ett recept jag hittat på internet. Det var en lång ingredienslista som innefattade allt från lagerblad till majsmjölsredning. Jag var inte så förtjust i resultatet, dock. Det smakade inte som mammas eller mina släktingars adobo. Det slutade med att jag helt enkelt freestylade en dag, och bara blandade vinäger, soja och vitlök. Och tadaa! Resultatet var som adobo ska smaka! Jag vet, jag borde kanske bett min mamma om receptet, men jag tänkte inte så långt, uppenbarligen. Så anledningen till att jag inte har några exakta mått på denna maträtten är att jag aldrig mäter själv. Jag kör på känsla, helt enkelt.

 

2-4 bitar kycklinglår (eller annan kycklingdel med skinn och ben. Eller annat kött, i 2,5cm-tärningar)

2dl soja, helst filippinskt, men japansk funkar också

1-2dl kokosvinäger, eller vitvinsvinäger om man inte kan få tag på kokosvinäger

2-4 vitlöksklyftor, pressade

Ev. lite svartpeppar (jag använder inte det i denna maträtt, faktiskt)

Olja

 

Detta är filippinsk soja och filippinsk kokosvinäger.

Vinägern har en väldigt ren smak, och är näst intill oumbärlig i det filippinska köket.

 

Blanda vinäger, soja, vitlök och ev. svartpeppar i en gryta. Smaka av och justera ifall det är för salt eller för surt. Syran och sältan ska vara lika, i balans liksom. Lägg i kycklingen och koka upp. Sänk värmen, sätt på locket och låt puttra i 10min. Vänd på kycklingen och låt puttra ytterligare 10min. Sätt grytan åt sidan och hetta olja i en stekpanna. plocka ur kycklingbitarna ur grytan och stek tills de fått fin stekyta på båda sidorna. Lägg tillbaka kycklingen i grytan och servera med ris och en tomatsallad:

Bilden gör inte denna fantastiska maträtt rättvisa, men ni får ta mig på mitt ord: SARAP SARAP NAMAN! (betyder typ "skeeetagott" på tagalog)

 

 

 

 

Detta är ännu ett recept av min goda vän Caroline. Det är en sån där blanda-massa-göttiga-ingredienser-med-ris-maträtt som jag älskar! Det är som en risotto, fast istället för massa vin och parmesan är det en smakexplosion av kryddor, som indiskt brukar vara. Det är liksom all indisk mat (eller mycket asiatisk mat för den delen) en maträtt som handlar om förberedelser. Man bör i stort sätt ha alla ingredienser färdigpreppade, så att man bara kan slänga ner dem i pannan efterhand. När man väl satt igång går det snabbt iallafall. Snabbt och billigt och gott framförallt! Sånt gillar vi!  

 

 

 

Receptet hittar ni här.